Färgen kommer först. Budskapet efteråt.

Färgpsykologi i grafisk formgivning, del 1

Redan innan vi hunnit läsa en rubrik eller förstå ett budskap har hjärnan börjat skapa en uppfattning om det vi ser. Färg påverkar våra känslor, associationer och beslut, vilket gör den till ett av de mest kraftfulla verktygen inom grafisk formgivning och varumärkeskommunikation.

Färg är kommunikation

Tänk efter en sekund.

Om ett företag använder mörkblått, vilka egenskaper förknippar du med det?

– Trygghet? Stabilitet? Professionalism?

Och om samma företag istället hade använt starkt rött?

– Energi? Handlingskraft? Intensitet?

Redan innan vi hunnit läsa en rubrik eller förstå ett budskap har hjärnan börjat skapa en uppfattning om det vi ser.

Färg är kommunikation.
Färg skapar associationer.
Färg väcker känslor.
Färg påverkar hur vi uppfattar världen omkring oss.

Som formgivare arbetar vi med typografi, layout, bildspråk och form. Men av alla designelement är färgen ofta det som snabbast påverkar mottagarens känslor. Den hjälper oss att signalera trygghet, energi, innovation, exklusivitet, värme eller hållbarhet långt innan någon hinner läsa en enda rad text.

Färgpsykologi är dock ingen exakt vetenskap. Hur vi uppfattar färger påverkas av kultur, erfarenheter och sammanhang. Trots det finns tydliga mönster i vilka associationer olika färger väcker, vilket gör färg till ett strategiskt verktyg för formgivare och varumärken.

För ett varumärke kan rätt färgval bidra till ökad igenkänning, tydligare positionering och starkare känslomässiga associationer.

Men varför reagerar vi på färger överhuvudtaget? Svaret går långt längre tillbaka än dagens logotyper och varumärken.

Från överlevnad till varumärken

Färgers betydelse för människan började långt innan logotyper, reklamkampanjer och grafiska profiler existerade. Våra reaktioner på färg har utvecklats under tusentals år och handlar i grunden om överlevnad. Våra reaktioner på färger har formats både av biologiska drivkrafter och av den kultur vi lever i.

Färger har under tusentals år hjälpt oss att tolka vår omvärld. De har signalerat mat, fara, trygghet och tillhörighet. Många av dessa associationer påverkar oss fortfarande idag.

Börja med känslan

Många färgdiskussioner börjar med fel frågor:

”Vilka färger tycker kunden om?”,

”Vilka färger använder konkurrenterna?”

Men den viktigaste frågan är:

”Vilken känsla ska varumärket väcka?”

När du har svaret på den frågan blir färgvalet betydligt enklare.

Vi väljer helt enkelt inte färger för att de är snygga. Vi väljer dem för att de förstärker en känsla.

Ett revisionsbolag och ett träningsföretag har sällan samma kommunikationsmål. Därför bör de sällan ha samma färgstrategi. Ett varumärke som vill signalera trygghet väljer ofta andra färger än ett som vill signalera energi och aktivitet.

När jag hjälper företag att ta fram en färgpalett börjar jag därmed inte med frågan ”vilken färg gillar du?”. Jag börjar med att definiera känslan de vill att deras kunder ska uppleva. Först därefter blir färgvalet relevant.

Så ställ först dessa frågor:

1. Vilken känsla ska varumärket förmedla?

Färgerna ska förstärka den känslan, inte motverka den.

2. Vem är mottagaren?

Olika målgrupper har olika förväntningar och referensramar.

3. Vilken position ska varumärket ta?

I vissa branscher kan det vara klokt att följa etablerade färgkoder. Banker använder exempelvis ofta blått för att signalera trygghet och stabilitet. I andra fall kan det vara en konkurrensfördel att bryta mot normen. Foodora är ett exempel på ett varumärke som valde rosa i en kategori där rött, orange och grönt länge dominerat.

Färgval är ett strategiskt beslut

Färg handlar alltså inte främst om personlig smak. Den handlar om vilket intryck människor får innan de hunnit läsa en enda rad.

När den strategiska grunden är på plats är nästa steg att förstå vilka associationer olika färger faktiskt väcker. Det tittar vi närmare på i nästa del.

Källor och vidare läsning:

Fakta i artikeln baseras på forskning inom färgpsykologi och varumärkeskommunikation, bland annat av Satyendra Singh (2006) samt studier publicerade i Journal of Experimental Psychology.

Singh, S. (2006). Impact of Color on Marketing. Management Decision, 44(6), 783-789.
Wichmann, F.A., Sharpe, L.T. & Gegenfurtner, K.R. (2002). The Contributions of Color to Recognition Memory for Natural Scenes. Journal of Experimental Psychology.
Institute for Color Research. Forskning kring färgers betydelse för första intryck och visuell perception.

Anneli Tollefsen
Grafisk formgivare och grundare av AT Grafisk Design AB.

Jag hjälper företag att stärka sina varumärken genom genomtänkt grafisk formgivning
och visuell kommunikation som syns, känns och fungerar.